Medicin

Under medeltiden var Montpellier synonym med Medicinsk Fakultet. En icke obetydlig del av befolkningen var studenter som flockades hit från hela Europa (från Norden inte minst) för att lära sig konsten att bota sjukdomar, i den mån någon kunde göra detta på den tiden. Intressant nog så var läkare mindre ansedda än apotekare fast med mycket högre status än kirurger. Ja, kirurgin existerade egentligen inte utan det var en bisyssla för barberare (!). Läkare sysslade med högre ting, som organens inbördes påverkan och blodets cirkulation; att helt enkelt skära i folk ansågs alldeles för simpelt, åtminstone fram till sjuttonhundratalet, då den store Montpelliersonen Lapeyronie gjorde mycket för att utveckla den moderna kirurgin. Han gav även sitt namn till en sällsynt penisåkomma.

Medicinska Skolor kan ses som skräckkabinett, åtminstone av profaner som mig. Där finns fascinerande byggnader som Anatomiska Teater, där shower som ”Tvärsnitt av magens ytliga övre skikt” drog stora publikskaror.




Anatomiska Museet är absolut sevärt (inte av alltför känsliga personer dock). En vacker sal med marmorerade väggar och stora skåp fulla med ben och diverse organ i formalinburkar. Här kan man alltså stifta intim bekantskap med Montpellierbor från forna tider eller åtminstone med deras inre delar.






Montpelliers stolta medicinsk tradition är ännu levande. Fakulteten är den äldsta aktiva i världen och till dess studenter hörde François Rabelais (1494-1553) och Enver Hoxha (1908-1985), som dock inte gick till historien som främst läkare. Den drar fortfarande studenter även om den numera får konkurrens av andra institutioner runt om i världen. Inte minst så har stadens styrelse lyckas locka hit läkemedels- och bioteknikföretag.

Man kan undra var den store Paul-Joseph Barthez (1734-1806) hade tyckt om detta. Han företrädde "vitalismen", en strömning som var stark i Montpellier och som hävdade att kroppen var något mer än summan av dess organ. Den såg med viss skepsis på den moderna vetenskapliga medicinen. Barthez står staty vid entrén till Fakulteten.

När man dessutom betänker att Nostradamus bodde här ett tag så kan man undra om det finns en viss andlig eller rentav ockult tradition i Montpellier. Något att forska vidare om.