Anspråkslöst

Meze ligger vid Thaulagunen (Étang de Thau). Större delen av Languedoc-Roussillonkusten kännetecknas av dessa laguner, som ligger som ett pärlband av sötvattenpölar strax innanför havskusten. Om man skall från Montpellier eller Perpignan till havet så passerar man först en lagun. Lagunen är en sorts försmak av havet, en presentation om man så vill. Men jag har redan berättat om laguner i en tidigare post:

http://languedoc-frankrike.blogspot.com/2010/11/fler-bilder-fran-maguelone.html

Thaulagunen är nog den med störst ekonomisk betydelse. Där odlas ostron, i Bouzigues, en liten stad med flera fiskrestauranger vid vattnet. Man kan sätta sig där och beställa ett dussin ostron och ett glas Picpoul de Pinet, ett friskt vitt vin från regionen till ett högst humant pris.

Thaulagunen sedd från Bouzigues, med Sète i bakgrunden.

I Marseillan, på västra änden av lagunen, tillverkas Noilly-Prat, den kanske bästa franska vermouthen, en torr sådan.  Och på Thaus östra ände (men även vid havet) ligger regionens främsta hamn: Sète.

Men det var Meze jag tänkte berätta om.  Den är grundad av grekerna flera sekel före Kr, liksom grannmetropolen Agde och självaste Marseille (inte att förväxla med nyss nämnda Marseillan).

Idag? Tiotusen invånare, inte illa för en stad i denna region. Fiskenäringen är viktig liksom turismen. Vilka kommer hit? Folk som vill ha sol och bad utan att åka så långt ner som till Spanien och utan att ruinera sig på Rivieran. Detta är den magiska formeln för hela Languedoc-Roussillon som turistmål. Argeles till exempel, nära spanska gränsen, lär ha Europas största campingplats. Jag undrar om Antibes eller Cannes har campingplatser över huvud taget…

Relativt låga priser, bra klimat och mat och dryck av bästa sorten, det är regionens argument för att locka hit turister från framför allt Norra Europa och, förstås, övriga Frankrike. Som bonus får man en hel uppsjö av romanska kyrkor, spännande bergsbyar och medeltida stadskärnor.

Det som jag tycker om i Meze är anspråkslösheten. Staden är inte den allra vackraste men den är söt. På torget leker barnen medan mormödrarna stickar. Folk hälsar på varandra och man förstår att här känner alla alla.

Redan stranden säger en del om Mezes blygsamma ambitioner: inte hav utan lagun. Inga vågor, en beskedlig liten strand som kunde tjäna som illustration till begreppet ”familjevänlig” i ett lexikon.

Längre bort från Rivieran går det inte att komma.